Konkurs: så går det till, från ansökan till avslutad konkurs

En konkurs innebär att ett företag eller en person som inte kan betala sina skulder får alla sina tillgångar omhändertagna och sålda för att betala borgenärerna. Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare, som tar över egendomen och fördelar pengarna. Sedan 1 juli 2026 gäller nya regler: färre tingsrätter handlägger konkurserna, förvaltaren gör mer själv och Kronofogden fattar flera av besluten som domstolen tidigare fattade.

Vad är konkurs?

Konkurs är ett tvångsförfarande där borgenärerna gemensamt tar gäldenärens tillgångar i anspråk för betalning av sina fordringar. Gäldenären är den som har skulderna, borgenären den som har en fordran. Tillgångarna omhändertas av konkursboet, som förvaltas för borgenärernas räkning (1 kap. 1 § konkurslagen).

Villkoret är att gäldenären är på obestånd. Det betyder att gäldenären inte kan betala sina skulder och att oförmågan inte bara är tillfällig (1 kap. 2 §). Att skulderna är större än tillgångarna räcker alltså inte. Väntar företaget en betalning som snart täcker skulderna ska tingsrätten inte besluta om konkurs.

Konkurs kan gälla både juridiska personer, som aktiebolag, handelsbolag och föreningar, och fysiska personer, där enskild firma ingår. Den här guiden utgår från företagen.

Vem kan ansöka om konkurs?

Antingen gäldenären själv eller en borgenär. Ansökan är skriftlig och lämnas till tingsrätten.

Egen konkursansökan

Ett aktiebolag som inte kan betala sina skulder ansöker på blanketten Ansökan om egen konkurs för juridisk person eller i Sveriges Domstolars e-tjänst. I ansökan intygar bolaget att det inte kan betala sina skulder och att betalningsproblemen inte är tillfälliga. Domstolen godtar gäldenärens egen uppgift om att den är på obestånd, om det inte finns särskilda skäl emot det (2 kap. 7 §).

• Avgift: ingen, en egen ansökan är avgiftsfri.
• Underskrift: behörig firmatecknare. Ska flera teckna firman gemensamt måste alla skriva under.
• Bilaga: registreringsbevis från Bolagsverket, högst en månad gammalt, och fullmakt om ett ombud ansöker.
• Beslut: vid egen ansökan beslutar tingsrätten vanligtvis samma dag.

När en borgenär ansöker om konkurs

En borgenär som vill att gäldenären ska försättas i konkurs betalar en ansökningsavgift på 2 800 kronor och måste visa att gäldenären är skyldig pengar. Tingsrätten kallar till förhandling inom två veckor. Medger gäldenären konkursen innan dess kan rätten besluta direkt.

Borgenären behöver inte bevisa hela gäldenärens ekonomi. Lagen har två presumtioner för obestånd:

1. En utmätning under de senaste sex månaderna har visat att gäldenären saknade tillgångar för full betalning, eller gäldenären har förklarat att den ställer in sina betalningar (2 kap. 8 §).
2. Gäldenären är bokföringsskyldig, har fått en delgiven uppmaning att betala en förfallen skuld med upplysning om att konkursansökan kan följa, har inte betalat inom en vecka, och borgenären ansöker inom tre veckor efter det (2 kap. 9 §).

Saknar konkursboet pengar kan borgenären få betala en del av konkurskostnaderna. För konkursbeslut från 1 juli 2026 är taket 30 procent av prisbasbeloppet, mot tidigare 10 procent.

Vilken tingsrätt?

Sedan 1 juli 2026 handläggs konkurser av tolv tingsrätter: Attunda, Borås, Göteborgs, Helsingborgs, Jönköpings, Malmö, Stockholms, Sundsvalls, Södertörns, Umeå, Uppsala och Örebro. Vilken av dem som gäller avgörs av gäldenärens hemvist. För ett aktiebolag är det orten där styrelsen har sitt säte, för ett handelsbolag orten där huvudkontoret är registrerat.

Vad händer vid konkurs?

När tingsrätten har fattat beslutet om konkurs går det fort. Gäldenären tappar kontrollen över sin egendom, och konkursförvaltaren tar över.

Gäldenären förlorar rådigheten

Efter konkursbeslutet får gäldenären inte förfoga över egendom som hör till konkursboet, alltså gäldenärens egendom vid konkursen, och inte ingå avtal som kan göras gällande i konkursen (3 kap. 1 §). För en enskild näringsidkare gäller det även verktyg, datorer och annat som används i rörelsen. Förvaltaren avgör vad gäldenären får behålla för sin och familjens försörjning.

Gäldenären, eller företrädaren för ett bolag, ska:

• lämna uppgifter om alla tillgångar och skulder till förvaltaren
• delta i bouppteckningssammanträdet och bekräfta konkursbouppteckningen på heder och samvete
• stanna i landet tills sammanträdet har hållits, om inte förvaltaren ger tillstånd att resa
• ha bokföringen i ordning, eftersom brister kan leda till misstanke om bokförings- eller skattebrott

Konkursförvaltarens uppgift

Konkursförvaltaren är vanligtvis en advokat eller annan jurist med erfarenhet av konkurser. Förvaltaren tar hand om företagets tillgångar, utreder företagets skulder, bestämmer om verksamheten ska fortsätta en tid och säljer egendomen, hela eller delar av rörelsen, till nya ägare. Förvaltaren upprättar konkursbouppteckningen och kallar till bouppteckningssammanträde senast två månader efter beslutet.

Bolagsverket och Skatteverket

Tingsrätten underrättar Bolagsverket, som registrerar att konkursen har inletts. Skatteverket får besked och återkallar bolagets godkännande för F-skatt och avregistrerar det för moms och som arbetsgivare. Deklarationer för tiden fram till konkursdagen ska företrädaren lämna, därefter tar förvaltaren över redovisningen.

Vad händer med de anställda?

De anställda kan få sin lön genom den statliga lönegarantin. De anställda anmäler sina lönefordringar till förvaltaren. Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegaranti, och staten betalar ut lönen via Skatteverket. Garantin täcker högst fyra prisbasbelopp per arbetstagare, 236 800 kronor 2026, och lön för högst åtta månaders anställningstid (9 § lönegarantilagen). Mer om villkoren finns i guiden om statlig lönegaranti.

Bevakning och utdelning

Bevakning är när borgenärerna anmäler sina fordringar. Förvaltaren beslutar om bevakningsförfarande ska äga rum, och sedan 1 juli 2026 genomför förvaltaren det själv. Bevakningsförfarandet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar, där det framgår vart den skriftliga bevakningen ska skickas. Den som anmäler en fordran för sent betalar en efterbevakningsavgift på 1 776 kronor (2026), sedan reformen till Kronofogden.

Pengarna i boet fördelas i en bestämd ordning:

1. Konkursens kostnader, bland annat konkursförvaltarens arvode.
2. Fordringar med förmånsrätt, till exempel säkrade banklån och anställdas lönefordringar.
3. Övriga borgenärer, som delar procentuellt på det som blir kvar.

Förvaltaren upprättar ett utdelningsförslag och lämnar det till Kronofogden, som kungör det. Invändningar görs hos Kronofogden inom tre veckor. Kommer ingen invändning fastställer Kronofogden utdelningen.

Hur avslutas en konkurs?

Konkursen avslutas på ett av två sätt, beroende på om det finns pengar kvar när kostnaderna för konkursen har betalats.

Situation	Vad som händer	Vem beslutar
Tillgångarna räcker inte ens till konkurskostnaderna	Konkursen skrivs av	Kronofogden
Det finns pengar att dela ut	Utdelningsförslaget fastställs, konkursen är avslutad	Kronofogden, eller tingsrätten vid invändning

När ett aktiebolag har gått i konkurs och konkursen avslutats underrättar Kronofogden Bolagsverket, som avregistrerar bolaget. Kommer pengar in senare fördelas de ändå mellan borgenärerna.

Konkurs i aktiebolag och enskild firma

Den stora skillnaden gäller vem som bär skulderna efteråt.

	Aktiebolag	Enskild firma
Vem går i konkurs	Bolaget, en juridisk person	Näringsidkaren själv, privat och i rörelsen
Skulderna efter avslutad konkurs	Upphör med bolaget och kan inte längre krävas av det	Följer med personen och kan krävas in
Ägarna	Aktierna anses sålda för 0 kronor på konkursdagen	Hela den privata ekonomin omfattas
Personligt ansvar	Företrädare kan bli betalningsansvariga för obetalda skatter och avgifter	Personen ansvarar alltid själv

Konkurs i aktiebolag

Styrelsen ska reagera innan läget blir akut. Sjunker det egna kapitalet under hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning som revisorn granskar, och bolagsstämman ska därefter ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation. En likvidation förutsätter dock att bolaget kan betala sina skulder; kan det inte det återstår konkurs. Företrädare som varit försumliga med skatteinbetalningarna kan bli personligt betalningsansvariga, och det prövar Skatteverket.

Konkurs i enskild firma

En enskild firma är ingen egen juridisk person. Det är näringsidkaren som går i konkurs, oavsett om skulderna kommer från rörelsen eller privatlivet. Skulder som inte täcks av utdelningen finns kvar efter konkursen, och därför kan samma person gå i konkurs flera gånger. Den som inte kan betala sina skulder inom rimlig tid kan i stället se över skuldsanering hos Kronofogden.

Vad är nytt i konkursreformen 2026?

Reformen trädde i kraft 1 juli 2026 och ska göra konkurserna snabbare och billigare genom att färre aktörer gör fler saker.

Uppgift	Före 1 juli 2026	Från 1 juli 2026
Besluta om konkurs och utse förvaltare	Tingsrätten	Tingsrätten, tolv tingsrätter i landet
Besluta om och genomföra bevakningsförfarande	Tingsrätten	Konkursförvaltaren
Förlikningssammanträde vid tvist om fordran	Tingsrätten	Avskaffat, förvaltaren försöker förlika parterna
Fastställa utdelningsförslag och arvode	Tingsrätten	Kronofogden i de flesta fall
Pröva tvister och överklaganden	Tingsrätten	Tingsrätten

Företagsrekonstruktioner handläggs sedan samma datum av fyra tingsrätter: Göteborgs, Malmö, Stockholms och Sundsvalls.

Alternativ till konkurs

Är betalningsproblemen tillfälliga och verksamheten i grunden lönsam kan en företagsrekonstruktion vara ett alternativ till konkurs. Kan bolaget betala alla sina skulder men ägarna vill avveckla det är likvidation rätt väg.

Hur många företag som går i konkurs varje månad, per län och bransch, visar vår sida om konkurser i Sverige.